Vükiped Volapükik äprimon tü 2004, yanula d. 27id; atimo pabevobons is yegeds 55,608. (Yegeds mödik pejafons medü nünömaprogram itjäfidik)
Yeged adelo pevälöl
Repüblikän komiyanas (süryeno: ,Коми Республика’; Rusänapüko: ,Республика Коми’) ü brefiko Komiyän binon repüblik itreigik in Fed Rusänik, topöl in miedän nolüdalofüdik Rusäna Yuropik, vesüdü belem: Lural. Sürfat Komiyäna binon kvadamilmets 416.774, ab pabelödon ledino fa mens 901.189: lödanefadensit binon mens 2,44 a kvadamilmet. Rufots, gretikün in Yurop, tegons plu 70% läna, ledino dila nolüdik ona. Za 7,7% läna binädon me maräds. Flumeds cifik in Komiyän binons el ,Pecora’ (nolüdäno) ed el ,Vücegda’ (sulüdäno).
Cifazif e zif gretikün Komiyäna binon ,Süktüvkar’ (lödanef: 235.006 ün 2010). Püks calöfik repüblika binon Rusänapük e süryen. Belödans rigik: komiy⸗süryenans fomons ledino 23% lödanefa repüblikäna; 65% lödanefa ona leduton lü net Rusänik.
Tü 1922gustul 22id, pos fün Sovyätabalatama, ästiton „Ziläk itreigik komiy⸗süryenanas” (süryeno: Коми (Зыряна) асвеськӧдлан обласьт; Rus.: Автономная область Коми (Зырян)). Cifazif ziläka at ävedon zifil: ,Ust-Süsolsk’, kel pävotanemükon lü ,Süktüvkar’ ün 1930. (Yegedlölik...)
Magod avigo pevälöl
Konsärtalecem in Ledom Müsiga Katalonänik, in zif: Barcelona.
...das Volapükamuf äninädon vomis jäfedik, soäsä jiel Henriette Wolter, kel päcälof fa Schleyer as cif balid pro Nolüda-Deutän, jiel Marie Johanna Verbrugh, kel älautof tidodemi gretik Volapüka pro Nedänans äsi penädis votik mödik, jiel Maria Tommasi, kel ädunof otosi pro Litaliyänans, u jiel Anna Petersen, kel ävedof presidan balid Volapükakluba di Thoreby (Danän) timü fün onik? (Ekö! lised jivolapükanas famik.)
In ‚Wien‛ konoy cogi bolitik sököl: Timü konfer in ‚Moskva‛, el ‚Marshall‛ älofom zigarülis se bokod largentik labü nüpenäd sököl: „Lü kevoban digik obik. Presidal: ‚Truman‛.“ Brefüpo pos atos el ‚Bevin‛ äbläfom atosi me lof se zigarüliär, ini kel pigavos: „As dan ministerane dinädas foginänik oka demü vobod nendemädik omik. Ministeran-Presidan: ‚Attlee‛.“ El ‚Molotov‛, kel no ävilom pödablibön, fino äzüramenom bokodi goldik labü diamains, in kel äkanoy reidön: „Lü el ‚Schwarzenberg‛ gudikün okik. Lampör: ‚Franz Joseph‛.“