tryna

Svenska

Verb

Böjningar av tryna	Aktiv
Infinitiv	tryna
Presens	trynar
Preteritum	trynade
Supinum	trynat
Imperativ	tryna
Particip
Presens	trynande, trynandes
Perfekt	–

tryna

1. slöa, maska, smita undan arbete, skolka, arbeta långsamt; sova

   Den tysta eller öppna överenskommelsen mellan arbetarna att »tryna» i arbetet, d. v. s. att med uppsåt arbeta så långsamt, att ett verkligen ärligt dagsarbete ej åstadkommes, är överallt gängse inom industrin och är synnerligen vanlig inom byggnadsbranschen.

   Besläktade ord: trynare, tryneri

   Etymologi: Som en gris, använda trynet.

2. (värmländska) variant av tryne
3. (åländska) att fråga skamlöst

Bokmål

Substantiv

tryna

1. böjningsform av tryne

Engelska

Förkortning

tryna

1. trying to

Nynorska

Substantiv

tryna

1. böjningsform av tryne