minimum

Se även Minimum.

Svenska

Substantiv

Böjningar av minimum	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	minimum	minimet, minimumet, (minimum)	minimum, minima	minimumen, (minima)
Genitiv	minimums	minimets, minimumets, (minimums)	minimums, minimas	minimumens, (minimas)
Som förled i sammansättningar används minimi-.

minimum

1. (matematik) (till en funktion) punkt x₀ sådan att det existerar ett $\epsilon >0$ sådant att $f(x)\geq f(x_{0})\forall x\in [x_{0}-\epsilon ,x_{0}+\epsilon ]$; om sträng olikhet råder säges punkten vara ett strängt minimum

   Funktionen sin har ett (strängt) minimum i x=3π/2.

   Hyperonymer: extrempunkt

   Synonymer: minimipunkt

   Antonymer: maximum (motsatspar)

2. (matematik) (till en funktion f av flera variabler) punkt $\mathbf {x} _{0}$ sådan att det existerar ett öppet klot $D$ kring $\mathbf {x} _{0}$ sådant att $f(\mathbf {x} )\geq f(\mathbf {x} _{0})~~~\forall \mathbf {x} \in D$; om sträng olikhet råder säges punkten vara ett strängt minimum

   Funktionen $f:(x,y)\mapsto (x+1)^{2}+y^{2}$ har ett (strängt) minimum i $(x,y)=(-1,0)$.

   Hyperonymer: extrempunkt

   Synonymer: minimipunkt

   Antonymer: maximum (motsatspar)

3. minsta (godtagbara) värde

Besläktade ord: mini-, minimal, minimera, minimi-

Översättningar

Översättningar

• engelska: minimum ^(en)
• franska: minimum ^(fr) m
• isländska: lágmark n
• tyska: Minimum ^(de) n

Engelska

Substantiv

minimum

1. (matematik) minimum

Franska

Substantiv

Böjningar av minimum	Singular	Plural
Maskulinum	minimum	minima

Böjningar av minimum	Singular	Plural
Maskulinum	minimum	minimums

minimum

• uttal: mi.ni.mɔmⓘ

1. minimum