animositet

Svenska

Substantiv

Böjningar av animositet	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	animositet	animositeten
Genitiv	animositets	animositetens

animositet

• uttal: anɪmɔsɪˈteːt

1. fiendskap, stark ovilja, agg, hätskhet

Etymologi

Sedan 1726, av franska animosité, av latin animositas, från animosus, "stolt", från animus, "själ" (jämför animal, animation; rotbesläktat med ande).

Översättningar

Översättningar

• engelska: animosity ^(en)
• franska: animosité ^(fr) f
• ryska: вражде́бность ^(ru) f
• tyska: Animosität ^(de) f