Vatopedi

Vatopedi (grekiska: Βατοπέδι, uttal [vatoˈpeði]) är ett kloster för grekisk-ortodoxa munkar på berget och halvön Athos i nordöstra Grekland. Berget Athos kom att uppnå ett heligt rykte i grekisk-ortodoxa kyrkan, och klostret har inhyst över 120 munkar. Berget och halvön det ligger på tillhör klostret Vatopedis territorium.

Kloster uppges ha legat på platsen sedan åtminstone 700-talet, när munkar från Athos uppges ha deltagit i Andra konciliet i Nicaea år 787. År 958 grundades munkklostret Lavra. Någon gång under 1000-talet grundades klostret Vatopedi. Efter 1046 är det känt att Athos kallades för "det heliga berget" och var föremål för pilgrimsfärder. Klostret gjordes till en oberoende gemenskap av kejsar Alexios I Komnenos (regent 1081–1118). Klostret låg under Osmanska riket 1453-1913 men lämnades ifred. År 1953 bekräftades dess speciella status av Grekland.

Kvinnor är förbjudna att besöka klostret. Detta förbud är en expansion av det i alla kloster vanliga förbudet att besöka ett kloster avsett för personer av det motsatta könet; men i fallet Vatopedi utvidgades förbudet till hela området, därför att hela berget kom att definieras som ett kloster. Det är oklart exakt när detta totalförbud infördes, men det är klart och tydligt formulerat i modern tid från 1924. EU begärde år 2003 att förbudet mot kvinnliga besökare på halvön skulle upphöra med hänvisning till principen om jämlikhet.