Tjernobyls kärnkraftverk
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Tjernobyls kärnkraftverk är ett sedan år 2000 nedstängt kärnkraftverk beläget nära staden Prypjat i norra Ukraina, 18 kilometer norr om staden Tjernobyl och 110 kilometer norr om huvudstaden Kiev.
| Tjernobyls kärnkraftverk | |
 Tjernobyls kärnkraftverk (juni 2013). | |
| Plats | Prypjat, Tjernobyl, Kiev oblast |
|---|---|
| Land |  Ukraina |
| Färdigställt | 1983 (sista reaktorn) |
| Togs i kommersiell drift | 27 maj 1978 |
| Stängdes | 15 december 2000 |
| Reaktorer | |
| Reaktortyp | RBMK |
| Aktiva reaktorer, (effekt) | 0 |
| Stängda reaktorer | Reaktor 1: 30 november 1996 (18 år) Reaktor 2: 11 oktober 1991 (12 år) |
Elproduktionen upphörde i december 2000, men avveckling och rivning är (2026) fortfarande i planeringsstadiet.
Kärnkraftverket är mest känt för Tjernobylolyckan den 26 april 1986, då reaktor fyra exploderade och radioaktivt avfall spreds över Europa.
Historik
redigera1970 började den första reaktorn av typen RBMK-1000 vid Tjernobyl byggas. Reaktor 1 togs i kommersiell drift 1977, och var då den tredje reaktorn i Sovjetunionen av typen RBMK, och den första reaktorn i Ukrainska SSR. Reaktor 2, 3 och 4 vid Tjernobyl färdigställdes 1978, 1981 och 1983.[1]
Vid olyckan 1986 var ytterligare två reaktorer, reaktor 5 och 6 under uppbyggnad, och reaktor 5 var planerad att tas i drift hösten 1986. På grund av olyckan färdigställdes ingen av dessa två reaktorer.[2][3]
Nedläggning
redigera.jpg)
Efter Ukrainas självständighet 1991 gjordes ett flertal påtryckningar från västländer om att kärnkraftverket borde stängas av för gott. Så småningom nåddes en överenskommelse med G7-länderna om en avstängning av samtliga reaktorer i Tjernobyl i utbyte mot hjälp med finansiering av två ersättningsreaktorer i Rivne respektive Chmelnitskyj.[4]
En brand som drabbade reaktor 2 i oktober 1991 innebar att önskemålet om avstängning verkställdes utan särskilda åtgärder. På liknande sätt stängdes 1996 reaktor 1 av på grund av åldersskäl och betydande underhållsbehov. Den sista reaktorn i drift, reaktor 3, stoppades sommaren 1997 för underhåll varvid ett stort antal sprickor i viktiga rörsystem upptäcktes. I väst väcktes förhoppningar om att detta skulle innebära ett definitivt stopp för reaktorn, men efter ett omfattande reparationsarbete kunde reaktorn återstartas i maj 1998. Reaktorn drevs sedan vidare och stängdes av genom ett aktivt beslut den 15 december 2000, enligt en överenskommelse med G7-länderna.[4]
Ny inkapsling av reaktor 4
redigeraDen 17 september 2007 meddelade man att ett nytt stålfundament skulle ersätta den hastigt byggda sarkofag som byggdes över reaktorn strax efter katastrofen. Den nya byggnaden sköts på plats i november 2016. Projektet bekostas av European Bank for Reconstruction and Development.
Kända incidenter
redigera
1982
redigeraDen 9 september 1982 skedde en mindre härdsmälta i reaktor 1 och radioaktiva gaser läckte ut i atmosfären. Denna händelse tystades dock ned av sovjetiska myndigheter och blev inte känd för allmänheten förrän många år senare. Reaktorn var reparerad och åter i drift efter ungefär åtta månader.[källa behövs]
1986
redigeraKlockan 01:23 den 26 april 1986 exploderade reaktor 4 i Tjernobyls kärnkraftverk. Olyckan skickade radioaktiva härdrester högt upp i luften, vilka spreds med regnet och vindarna över stora delar av Europa. Det är fortfarande den värsta kärnkraftsolyckan och den dyraste katastrofen i historien, med en beräknad kostnad på omkring 700 miljarder dollar.[5][6][7]
Orsaken till olyckan var en kombination av reaktortypens bristfälliga konstruktion och operatörsfel. Operatörerna hade stängt av flera säkerhetssystem, vilket var i strid med gällande regler.
Efter olyckan kapslades reaktorn hjälpligt in i en konstruktion som uppfördes under stark tidspress, den så kallade sarkofagen.
1991
redigeraVid en planerad avställning utbröt den 11 oktober 1991 en brand i reaktor 2:s del av turbinhallen. Branden orsakade stora skador på turbinbyggnaden vilket senare ledde till ett beslut om att stänga av reaktorn för gott.[8]
Ryska invasionen av Ukraina
redigeraUnder Rysk-ukrainska kriget utkämpades strider vid Tjernobyl och den 24 februari 2022 tog ryska styrkor kontroll över kärnkraftverket.[9] I samband med det ökade strålningsnivåerna i området på grund av uppvirvlad, förorenad jord. Den 9 mars inträffade ett strömavbrott.[10] Inga utsläpp rapporterades, men det fanns risk för problem med kylningen av använt kärnbränsle.
Den 31 mars lämnade ryska styrkor över anläggningen till ukrainsk personal och drog sig tillbaka.[11] Kort därefter hissades Ukrainas flagga.[12]
Den 14 februari 2025 uppgav president Volodymyr Zelenskyj att en rysk drönarattack skadat skyddshöljet över reaktor 4, men strålningsnivåerna förblev normala.
Den 29 april 2026 meddelade energiminister Denys Shmyhal att USA bidrar med 100 miljoner dollar till reparationer, som totalt beräknas kosta cirka 500 miljoner euro.[13]
Reaktorns konstruktion
redigeraReaktorerna är av typen RBMK-1000, där varje bränsleelement omges av en trycktub i vilken vatten pumpas in genom bränsleelementet för att börja koka. Varje trycktub är omgiven av grafit, som fungerar som moderator i kedjereaktionen. Vid låga effekter leder denna konstruktion till att reaktorn lätt blev instabil, det vill säga en ökning av effekten leder till att ånghalten ökar, vilket i sin tur leder till ytterligare effektökning, och så vidare. Att en ökad ånghalt leder till ökad effekt, kallas positiv voidkoefficient, och måste hanteras genom samverkande och förberedda åtgärder från reglersystem och operatörer.
Tekniska data
redigera| Reaktor [1] | Reaktortyp | Netto- effekt |
Brutto- effekt |
Bygg- start |
Första nät- anslutning |
Kommersiell drift |
Ned- stängd |
Tömd på bränsle |
Notering |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Tjernobyl-1 | RBMK-1000 | 725 MW | 800 MW | 1970-03-01 | 1977-09-26 | 1978-05-27 | 1996-11-30 | 2005-11[14] | 1982 smälte delar av härden |
| Tjernobyl-2 | RBMK-1000 | 925 MW | 1 000 MW | 1973-02-01 | 1978-12-21 | 1979-05-28 | 1991-10-11 | Stängd efter en brand i turbinhallen | |
| Tjernobyl-3 | RBMK-1000 | 925 MW | 1 000 MW | 1976-03-01 | 1981-12-03 | 1982-08-06 | 2000-12-15 | 2007-06[14] | |
| Tjernobyl-4 | RBMK-1000 | 925 MW | 1 000 MW | 1979-04-01 | 1983-12-22 | 1984-03-26 | 1986-04-26 | Exploderade | |
| Tjernobyl-5[2] | RBMK-1000 | - | 1 000 MW | 1981-12-01 | - | - | - | Byggnation avbruten | |
| Tjernobyl-6[3] | RBMK-1000 | - | 1 000 MW | 1983-12-01 | - | - | - | Byggnation avbruten |
Bilder
redigera
Satellitbild över området.
Källor
redigera- 1 2 Power Reactor Information System, IAEA: „Ukraine: Nuclear Power Reactors“ Arkiverad 17 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine. (englisch)
- 1 2 WNA Reactor Database - Details Chernobyl-5 Arkiverad 19 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
- 1 2 WNA Reactor Database - Details Chernobyl-6 Arkiverad 19 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
- 1 2 Johan Selander (21 april 1998). ”Motstånd hejdar inte start i Tjernobyl - Laddad återstart i Tjernobyl”. Svenska Dagbladet: s. 33. https://www.svd.se/arkiv/1998-04-21/33.
- ↑ ”The Chornobyl Accident” (på engelska). United Nations : Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation. https://www.unscear.org/unscear/en/areas-of-work/chernobyl.html. Läst 30 april 2026.
- ↑ Steinhauser, Georg; Brandl, Alexander; Johnson, Thomas E. (2014-02-01). ”Comparison of the Chernobyl and Fukushima nuclear accidents: A review of the environmental impacts”. Science of The Total Environment 470-471: sid. 800–817. doi:. ISSN 0048-9697. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004896971301173X. Läst 30 april 2026.
- ↑ Jonathan M. Samet; Joann Seo (21 april 0201). ”The Financial Costs of the Chernobyl Nuclear Power Plant Disaster: A Review of the Literature”. USC Institute on Inequalities in Global Health. https://globalhealth.usc.edu/wp-content/uploads/2016/01/2016_chernobyl_costs_report.pdf. Läst 30 april 2026.
- ↑ ”Brand i Tjernobylreaktor”. Svenska Dagbladet. 13 oktober 1991. https://www.svd.se/arkiv/1991-10-13/4.
- ↑ Sanna Torén Björling (30 april 2026). ””Antingen försvarar vi Tjernobyl, eller så ger vi upp Ukraina””. DN.se. https://www.dn.se/varlden/antingen-forsvarar-vi-tjernobyl-eller-sa-ger-vi-upp-ukraina/. Läst 30 april 2026.
- ↑ ”Kontrolleras av ryska trupper – nu är Tjernobyl utan ström”. Sveriges Radio. 9 mars 2022. https://www.sverigesradio.se/avsnitt/kontrolleras-av-ryska-trupper-nu-ar-tjernobyl-utan-strom. Läst 1 maj 2026.
- ↑ James Marson, Drew Hinshaw and Yana Tashkevych (31 mars 2022). ”Russia Hands Control of Chernobyl Back to Ukraine, Officials Say” (på amerikansk engelska). The Wall Street Journal. https://www.wsj.com/world/europe/russia-hands-control-of-chernobyl-back-to-ukraine-officials-say-11648764981. Läst 30 april 2026.
- ↑ ”Ukrainian flag was raised at the Chornobyl nuclear power plant” (på engelska). Ukrainska Pravda. https://www.pravda.com.ua/eng/news/2022/04/02/7336590/. Läst 30 april 2026.
- ↑ ”US to give $100 million to repair damaged Chornobyl nuclear shelter, Kyiv says”. Reuters. 29 april 2026. https://www.reuters.com/business/aerospace-defense/us-give-100-million-repair-damaged-chornobyl-nuclear-shelter-kyiv-says-2026-04-29/. Läst 30 april 2026.
- 1 2 ”Decommissioning at Chernobyl”. WNN - World Nuclear News. 26 april 2007. https://www.world-nuclear-news.org/Articles/Decommissioning-at-Chernobyl.