Rupert av Pfalz

tysk greve, militär, amiral, vetenskapsman

Rupert av Pfalz, hertig av Cumberland, född 27 december[13] 1619 i Prag i Böhmen, död 29 november 1682 i London i England, var en tysk-engelsk aristokrat, fältherre, amiral och guvernör för Hudson Bay-kompaniet.

Rupert av Pfalz
Född17 december 1619 (g.s.)[1][2][3]
Prag[4][5]
Död29 november 1682[6][1][2] (62 år)
Westminster
BegravdWestminster Abbey[7]
SysselsättningGravör, militär ledare[8][9], amiral[8][9], uppfinnare, politiker, etsare[8][9]
Befattning
Ledamot av Kronrådet
Hovstallmästare (1653–1655)
Lordlöjtnant av Berkshire (1670–1682)
Lord High Admiral (1673–1679)
Surreys lordlöjtnant (1675–1682)
PartnerFrances Bard
Margaret Hughes
BarnDudley Bard (f. 1667)[10]
Ruperta Hughes (f. 1671)[10]
FöräldrarFredrik V av Pfalz[11]
Elisabet Stuart[11]
SläktingarKarl I Ludvig av Pfalz (syskon)[11]
Elisabet av Böhmen (syskon)
Sofia av Pfalz (syskon)[11]
Maria Stuart
Utmärkelser
Royal Fellow of the Royal Society (1665)[12]
Riddare av Strumpebandsorden
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Rupert var tredje son till kurfurst Fredrik V av Pfalz och Elizabeth Stuart samt yngre bror till Karl I Ludvig av Pfalz.

Sedan han under Fredrik Henrik av Oranien i Nederländerna lärt krigsyrket och 1636 en tid för studier vistats i England, deltog han 1638 i fälttåget mot de kejserliga i Westfalen, tillfångatogs vid Vlotho (17 oktober samma år) och hölls i fångenskap i Linz, tills den engelske diplomaten Thomas Roe 1641 hos kejsaren utverkade hans frigivning. Rupert kom i juli 1642 till England och erbjöd sin morbror kung Karl I sin tjänst i striden mot parlamentet. Han blev chef för konungens kavalleri. Hans framgångar vid Worcester och Edgehill 1642, vid Chalgrove field och Bristol 1643 blev i det stora hela utan frukter. Året därefter sökte han rädda York undan Thomas Fairfax men blev slagen vid Marston Moor (2 juli 1644). I november samma år blev han utnämnd till hela den kungliga arméns överbefälhavare och förlorade även det avgörande slaget vid Naseby 14 juni 1645. På grund av dessa nederlag blev han i september av konung Karl utvisad ur England. Rupert fick vid Oxfords kapitulation parlamentets tillåtelse att fritt lämna England 1646. Efter Karls död kom prins Rupert 1649 med en flotta till Irlands kuster, möttes där av Robert Blake, jagades ned till Spanien och fortsatte sedermera som korsar ända bort i västindiska vattnen.

År 1653 kom han till Frankrike, vistades 1654–1660 i Tyskland och blev efter Stuartarnas restauration ledamot av Karl II:s råd 1662. 1665 var Rupert en av befälhavarna på den flotta som utanför Lowestoft besegrade holländarna 13 juni, och 1666 förde han befäl tillsammans med George Monck i fyradagarsslaget och slaget vid North Foreland mot Michiel de Ruyter. År 1673 kommenderade han åter engelska flottan mot de Ruyter i slaget vid Texel den 21 augusti, men med föga framgång, då den franske amiralen blottställde honom. Detta bidrog att göra honom till Frankrikes motståndare vid hovet, och han slöt sig därefter politiskt allt närmare till Shaftesbury och lantpartiet.

Prins Rupert ägnade ett livligt intresse åt naturvetenskaperna, är bekant för flera uppfinningar ("prinsmetall", en blandning av koppar och zink) och skall i England ha infört den av hans vän Ludwig von Siegen uppfunna mezzotintogravyrkonsten.

Rupert hade 1668 sänt ett par fartyg till Hudson Bay för att söka en genomfart till Stilla havet och tog 1670 ledande andel i bildandet av Hudson Bay-kompaniet. Områden på vilka kompaniet hade fribrev benämndes länge Ruperts land.

Rupert avled ogift och ligger begraven i Henrik VII:s kapell i Westminster Abbey. Inom England bar han sedan 1644 pärsvärdigheten hertig av Cumberland.

Antavla

redigera
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8. Ludvig VI av Pfalz
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Fredrik IV av Pfalz
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
9. Elisabeth av Hessen
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Fredrik V av Pfalz
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. Vilhelm I av Oranien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Louise Juliana av Oranien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. Charlotte de Bourbon-Montpensier
 
 
 
1. Rupert av Pfalz, hertig av Cumberland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Henry Stuart, lord Darnley
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Jakob I av England
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Maria Stuart
 
 
 
 
 
 
 
 
3. Elisabet Stuart
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Fredrik II av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Anna av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Sofia av Mecklenburg
 
 
 

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Rupert, prins av Pfalz, 1904–1926.
  1. 1 2 Find a Grave, Find A Grave-ID: 12310517, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Prince-Rupert-English-commandertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10142.htm#i101411, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. abART, abART person-ID: 50886, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  5. Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, Stora ryska encyklopedin-ID: 3520715, läs online och läs online, läst: 1 november 2021.[källa från Wikidata]
  6. RKDartists, RKDartists-ID: 68905, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  7. RKDartists, RKDartists-ID: 68905, läst: 1 november 2021.[källa från Wikidata]
  8. 1 2 3 Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118791621, läst: 13 april 2024.[källa från Wikidata]
  9. 1 2 3 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1187916217749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  10. 1 2 Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  11. 1 2 3 4 Kindred Britain.[källa från Wikidata]
  12. List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 309, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  13. Datum i artikeln följer nya stilen, vilken ligger tio dagar senare än den gamla.

Externa länkar

redigera