Pokal

En pokal är ett större dryckeskärl på fot, ofta tillverkat som rent prydnadföremål och vanligt som pris i tävlingar. En pokal med lock kallas oftast lockpokal.

Namn

Ordet pokal stammar från senlatinets baucalis, som betydde ett lerkärl för avkylning av vin eller vatten. På italienska betyder boccale lerkärl. Till franskan lånades det in som bocal i betydelsen apotekskrus.

Historia

På 1500-talet börjar man använda namnet pokal om praktfullare större dryckeskärl, även om man i Sverige främst använde beteckningen välkomma eller från 1500-talet kredens. Ordet kredens stammar från seden att kredensa, det vill säga att munskänken, för att kontrollera att drycken inte var förgiftad, avsmakade den innan den överräcktes till härskaren. I Tyskland, särskilt i Nürnberg och Augsburg, framställdes under 1500-talet och framåt några av tidens främsta pokaler. Populära modeller var druvpokaler, med cuppan utformad som en druvklase och ananaspokaler, med cuppan formad som en ananas.

Enklare pokaler i bondemiljö var ofta tillverkade i trä, medan dyrbara varianter tillverkades i metaller, glas eller porslin. Enstaka belägg på ordet pokal finns på 1500-talet, men det var på 1600-talet som ordet blev vanligare.

Under barocken blir exotiska material vanliga i pokalerna. Elfenben, noshörningshorn, liksom cuppor av ädelstenar, men även kokosnöt, snäckskal eller strutsägg var populära.

Under 1700-talet blev metallpokaler ovanligare och ersattes av pokaler i glas. I Böhmen började man på 1670-talet tillverka pokaler i böhmisk kristall. Snart tillverkades i hela Tyskland glaspokaler i kristall. I slutet av 1600-talet upptäcktes guldrubinglaset, som snabbt blev populärt i pokalerna. Pokaler tappade under 1700-talets lopp i popularitet, men återkom i slutet på 1800-talet, då som rena prydnadspjäser.

Pokaler som sportpriser

Sedan slutet av 1800-talet har pokaler blivit ett av de vanligaste priserna inom idrott och andra tävlingar. Moderna sportpokaler tillverkas vanligen i metall (ofta förgylld eller försilvrad zinklegering), glas, kristall eller akryl, och förses med graverade skyltar eller plattor som anger tävlingens namn, datum och pristagare.^[1]

Personalisering av pokaler sker idag huvudsakligen genom lasergravering eller mekanisk gravering (diamantgravering), där text och logotyper graveras direkt i metall- eller glasytan.^[1]

Bilder

Snäckpokal från 1589.
Stilleben med Nautiluspokal av Bolema de Stomme.
Pokal av svarvad och polerad kokosnöt, tillverkad 1809

Se även

Källor

Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord pokal)
Ölets käril, Sven T. Kjellberg i Kulturens årsbok 1964. kap 8 Om kredens och pokal
Antikviteter av alla slag, Gorm Benzon

Noter

1 2 Ganeev, Rashid A. (2014). Laser–Surface Interactions. sid. 154. ISBN 978-94-007-7340-0

[ganeev-1] 1 2 Ganeev, Rashid A. (2014). Laser–Surface Interactions. sid. 154. ISBN 978-94-007-7340-0

[1]