Wikipedia

MRT Singapore

Singapores tunnelbana

Mass Rapid Transit eller MRT är ett tunnelbanesystem som utgör ryggraden i kollektivtrafiken i Singapore, som spänner över hela regionen. Den inledande delen av MRT, North South Line, mellan Yio Chu Kang Station och Toa Payoh Station, invigdes 1987 och etablerade sig som den näst äldsta tunnelbanan i Sydostasien, efter Manilas LRT-nät. Nätverket har sedan vuxit snabbt som en följd av Singapores målsättning att utveckla ett omfattande tunnelbanenät som den viktigaste ryggraden i kollektivtrafiken i landet, med ett genomsnittligt dagligt antal resande på 3,49 miljoner under 2025. [2]


Mass Rapid Transit (MRT)
Singapores tunnelbana
2016-04-03_Little_India_MRT_Station_05.jpg
Little India station på Downtown Line
Allmänt
PlatsSingapore Singapore
Antal linjer6
Antal hållplatser146
Turtäthet2-7 minuter[1]
Antal passagerare3,49 miljoner/dag
Organisation
Invigd1987-11-07
ÄgareLand Transport Authority
TrafikoperatörSMRT Corporation
SBS Transit
Tekniska fakta
Linjelängd246,6 kilometer
Spårvidd1435 millimeter (Normalspår)
Högsta hastighetMax 80-90 km/h
Linjekarta

MRT har 146[3] stationer med 246 km tunnelbana och verkar på normalspår. Trafiken sköts av företagen SMRT Corporation och SBS Transit. Dessa operatörer kör även buss och taxi, vilket säkerställer att det finns en fullständig integration av kollektivtrafiken. MRT kompletteras av det regionala Light Rail Transit (LRT) system som länkar MRT-stationer med ett antal bostadsområden.[4] Trafiken går normalt från cirka 05:30 och slutar vanligtvis före 00:00 med en trafikfrekvens på cirka två till sju minuter. Den utvidgas under festliga perioder.[5]

Sedan 1987 har landets transportmyndighet arbetat med att utvidga systemet för att ansluta varje kvarter i Singapore, och ett flertal linjer är under uppbyggnad. North East Line, Circle Line, Downtown Line och Thomson-East Coast Line utgör världens största förarlösa tunnelbanesystem.[6]

Infrastruktur

redigera

Nuvarande linjenät

redigera
Linje
(Operatör)		 Invigd Stationer Längd
(km)		 Ändhållplatser Depåer längs linjen
North South Line
(SMRT Trains)		1987-11-072745Jurong EastMarina South PierBishan
East West Line
(SMRT Trains)		1987-12-123557,2Pasir Ris / ChangiTuas LinkUlu Pandan / Changi
North East Line
(SBS Transit)		2003-06-2017[7]21,6[7]HarbourFrontPunggol CoastSengkang
Circle Line
(SMRT Trains)		2009-05-283339,7Dhoby Ghaut Prince Edward RoadKim Chuan
Downtown Line

(SBS Transit)

 2013-12-22 35[8] 41,9[8] Bukit Panjang Expo Kim Chuan

Gali Batu

Thomson–East Coast Line
(SMRT Trains)		2020-01-3127[9]40,6[9]Woodlands NorthBayshoreMandai Depot


Historia

redigera

Planer för ett tunnelbanenät i Singapore uppkom efter en studie genomförd av Singapores regering och UNDP år 1967, två år efter nationens självständighet. [10] 1972 påbörjades en annan studie, Singapore Mass Transit Study. Den slog fast att ett tunnelbanesystem skulle vara den bästa lösningen på Singapores problem med bristande transportmöjligheter. 1980 fick en tillfällig MRT-myndighet (föregångare till dagens LTA) i uppdrag att utföra förberedelsearbete för ett tunnelbanesystem. [11]

Nätverkets utveckling mellan 1987 och 1990

Byggandet av nätverkets första linje började 1983. Denna utvecklades senare till dagens North–South Line och East–West Line.

Studier om en framtida North East Line började 1984 på grund av stora trafikmängder i regionen, men linjen stod inte färdig förrän 2003. [11] Stationerna Buangkok och Woodleigh öppnade som mellanstationer på linjen, den 15 januari 2006 respektive 20 juni 2011. Linjen förlängdes med en station till Punggol Coast den 10 december 2024.[12]

Efter dessa projekt följde Circle Line år 2009. Den byggdes ut under flera faser. Fas 3 öppnade den 28 maj 2009. Fas 1 & 2 försenades på grund av att stationen Nicoll Highway kollapsade under byggnationen, vilket resulterade i att 4 byggarbetare miste livet, men öppnade till slut den 17 april 2010. Fas 4 & 5 öppnade den 8 oktober 2011, och en förlängning in till stadskärnan öppnade 14 januari 2012. Linjen byggdes klart den 12 juli 2026 i och med fas 6 som knöt ihop stationerna HarbourFront och Marina Bay. [13][14]

Downtown Line öppnade den 22 december 2013 och Thomson–East Coast Line den 31 januari 2020. Båda linjerna har sedan dess förlängts i flera omgångar.

Framtida utbyggnader

redigera

Jurong Region Line

redigera
Jurong Region Line under uppbyggnad.

Jurong Region Line (JRL) är en framtida tunnelbanelinje i landets västra delar, främst i regionerna Jurong, Choa Chu Kang och Boon Lay. Linjen kommer att öppnas i flera faser, de första tre under 2028 och 2029. Efter fas 3 kommer linjen att ha 24 km spår med 24 stationer. En förlängning av linjen sydost mot Circle Line-stationen Kent Ridge är under planering, och lär öppna i slutet av 2030-talet. Hela linjen kommer att gå över marknivå.[15]

Karta över Jurong Region Line.

På slutet av 90-talet planerade man att bygga linjen som en spårvagnslinje (LRT), men dessa planer byttes senare ut mot planer på en fullvärdig tunnelbanelinje.[16]

Cross Island Line

redigera
Karta över Cross Island Line, med olika faser markerade.

Cross Island Line (CRL) är en framtida tunnelbanelinje som kommer att sträcka sig runt 56 km när den är färdigbyggd, från den framtida terminalen Changi Airport Terminal 5, till Jurong Lake District. Planerna uppkom på grund av trängsel på East–West Line och Downtown Line. En förlängning till stationen Gul Circle, för att möjliggöra byten till EWL, är under planering. Linjens första fas ska öppna år 2030, med efterföljande faser 2032, ~2035 och i slutet på 2030-talet. Kritik har förekommit kring linjens rutt under naturreservatet Central Catchment Nature Reserve, och flera miljöaktivister har kritiserat den föreslagna rutten. 2019 tog LTA dock beslutet att linjen ska gå genom naturreservatet, men 70 meter under marknivå för att minska störningar i området.[17][18]

Johor Bahru-Singapore RTS

redigera

Johor Bahru-Singapore Rapid Transit System Link, oftast benämnd som RTS link, är en spårvägslinje under uppbyggnad. Den ska sträcka sig 4 km, varav den största delen kommer att vara en 25 meter hög bro mellan Malaysia och Singapore. Linjen kommer att ha två stationer, en vid Bukit Chagar i Johor Bahru, Malaysia, och en vid Thomson–East Coast Line-stationen Woodlands North i Singapore. 40,000 passagerare beräknas använda linjen per dag efter dess öppnande i slutet av 2026. Kostnaden för projektet beräknas ligga på 3,4 miljarder S$ (cirka 24,47 miljarder kr).[19][20][21] Linjen byggs för att hantera den stora trafikmängden vid den nuvarande bron till Malaysia, där så många som 400,000 personer korsar gränsen per vecka.[22]

Andra utbyggnader

redigera

En hel del mindre utbyggnader är också planerade. Thomson–East Coast Line och Downtown Line ska båda förlängas till stationen Sungei Bedok i östra Singapore, för att ge resenärer fler möjligheter till byten mellan linjerna. Thomson-East Coast Line kommer också att i slutet av 2030-talet ta över East–West Lines förgrening till Changi flygplats, vilket möjliggör direkta resor mellan flygplatsen och stadskärnan.[23]

Referenser

redigera
  1. ↑ ”LTA | Rail Network” (på engelska). www.lta.gov.sg. https://www.lta.gov.sg/content/ltagov/en/getting_around/public_transport/rail_network.html. Läst 9 mars 2026.
  2. ↑ ”More rides on MRT in 2025 as LRT use fell; bus ride numbers still below pre-Covid-19 levels” (på engelska). The Straits Times. 30 januari 2026. ISSN 0585-3923. https://www.straitstimes.com/singapore/transport/more-people-used-mrt-in-2025-as-lrt-ridership-falls-bus-numbers-still-below-pre-covid-levels. Läst 13 mars 2026.
  3. ↑ ”Network: Figures at a glance” (på engelska). SGTrains. https://www.sgtrains.com/network-figures.html. Läst 9 mars 2026.
  4. ↑ Land Transport Authority, Singapore 1996, pg. 8
  5. ↑ ”Riding a Train”. Government of Singapore. Arkiverad från originalet den 7 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180707230847/https://www.lta.gov.sg/content/ltaweb/en/public-transport/mrt-and-lrt-trains/riding-a-train.html. Läst 7 juli 2018.
  6. ↑ ”UITP - World Report on Metro Automation” (på engelska). International Association of Public Transport. 31 december 2018. https://www.uitp.org/wp-content/uploads/sites/7/2025/04/Statistics-Brief-Metro-automation_final_web03.pdf. Läst 9 mars 2026.
  7. 1 2 ”LTA - North East Line” (på engelska). Land Transport Authority. https://www.lta.gov.sg/content/ltagov/en/getting_around/public_transport/rail_network/north_east_line.html. Läst 4 augusti 2026.
  8. 1 2 ”LTA | Downtown Line”. www.lta.gov.sg. https://www.lta.gov.sg/content/ltagov/en/getting_around/public_transport/rail_network/downtown_line.html. Läst 3 augusti 2026.
  9. 1 2 ”LTA | Thomson-East Coast Line”. www.lta.gov.sg. https://www.lta.gov.sg/content/ltagov/en/getting_around/public_transport/rail_network/thomson_east_coast_line.html. Läst 3 augusti 2026.
  10. ↑ ”History of the MRT System” (på engelska). SGTrains. https://www.sgtrains.com/network-history.html. Läst 13 mars 2026.
  11. 1 2 ”Mass Rapid Transit System” (på engelska). National Library Board. https://www.nlb.gov.sg/main/article-detail?cmsuuid=319cadae-e684-41bc-b7b6-3bd4b06437d2. Läst 13 mars 2026.
  12. ↑ ”North East Line” (på engelska). SGTrains. https://www.sgtrains.com/network-nel.html. Läst 3 augusti 2026.
  13. ↑ ”Circle Line | Land Transport Guru” (på engelska). 28 februari 2016. https://landtransportguru.net/train/ccl/. Läst 3 augusti 2026.
  14. ↑ ”National Library Board - Nicoll Highway Collapse” (på engelska). www.nlb.gov.sg. https://www.nlb.gov.sg/main/article-detail?cmsuuid=7a60c2bc-c72a-4f4d-b447-a68e7ad7ee00. Läst 3 augusti 2026.
  15. ↑ ”Jurong Region Line | Land Transport Guru” (på engelska). 29 februari 2016. https://landtransportguru.net/train/jrl/. Läst 9 mars 2026.
  16. ↑ ”Jurong Region Line” (på engelska). SGTrains. https://www.sgtrains.com/network-jrl.html. Läst 9 mars 2026.
  17. ↑ ”Cross Island Line | Land Transport Guru” (på engelska). 25 januari 2019. https://landtransportguru.net/train/crl/. Läst 9 mars 2026.
  18. ↑ ”Controversy over Cross Island Line: 12 questions about the MRT line answered” (på engelska). The Straits Times. 22 februari 2016. ISSN 0585-3923. https://www.straitstimes.com/singapore/controversy-over-cross-island-line-12-questions-about-the-mrt-line-answered. Läst 9 mars 2026.
  19. ↑ ”LTA | Johor Bahru – Singapore Rapid Transit System Link” (på engelska). www.lta.gov.sg. https://www.lta.gov.sg/content/ltagov/en/upcoming_projects/rail_expansion/JB-Singapore_RTS_link.html. Läst 9 mars 2026.
  20. ↑ ”RTS LINK - MRT Corp” (på engelska). www.mymrt.com.my. 25 februari 2021. https://www.mymrt.com.my/projects/rts-link/. Läst 9 mars 2026.
  21. ↑ ”Singapore–Johor Bahru Rapid Transit System (RTS Link) | Land Transport Guru” (på engelska). 25 mars 2017. https://landtransportguru.net/train/rts-link/. Läst 9 mars 2026.
  22. ↑ ”Malaysia-Singapore border crossing set to reclaim title as one of worlds busiest on April 1, with 400,000 travellers in first week” (på engelska). Malay Mail. 30 mars 2022. https://www.malaymail.com/news/malaysia/2022/03/30/malaysia-singapore-border-crossing-set-to-reclaim-title-as-one-of-worlds-bu/2050559. Läst 9 mars 2026.
  23. ↑ ”Changi Airport Branch Line to become part of Thomson-East Coast Line | Land Transport Guru” (på engelska). 4 maj 2024. https://landtransportguru.net/changi-airport-branch-tel-conversion/. Läst 9 mars 2026.

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=MRT_Singapore&oldid=59534202”