mentalitet

Norwegian Bokmål

Etymology

From French mentalité.

Noun

mentalitet m (definite singular mentaliteten, indefinite plural mentaliteter, definite plural mentalitetene)

1. mentality

References

• “mentalitet” in The Bokmål Dictionary.

Norwegian Nynorsk

Etymology

From French mentalité.

Noun

mentalitet m (definite singular mentaliteten, indefinite plural mentalitetar, definite plural mentalitetane)

1. mentality

References

• “mentalitet” in The Nynorsk Dictionary.

Serbo-Croatian

Pronunciation

• IPA^(key): /mentalǐteːt/
• Hyphenation: men‧ta‧li‧tet

Noun

mentalìtēt m inan (Cyrillic spelling менталѝте̄т)

1. mentality

Declension

Declension of mentalitet

	singular	plural
nominative	mentalitet	mentaliteti
genitive	mentalitéta	mentaliteta
dative	mentalitetu	mentalitetima
accusative	mentalitet	mentalitete
vocative	mentalitetu	mentaliteti
locative	mentalitetu	mentalitetima
instrumental	mentalitetom	mentalitetima

Swedish

Etymology

By surface analysis, mental +‎ -itet.

Noun

mentalitet c

1. mentality

Declension

Declension of mentalitet

		nominative	genitive
singular	indefinite	mentalitet	mentalitets
	definite	mentaliteten	mentalitetens
plural	indefinite	mentaliteter	mentaliteters
	definite	mentaliteterna	mentaliteternas

Derived terms

• flockmentalitet
• förmyndarmentalitet
• gängmentalitet
• herrefolksmentalitet
• hjordmentalitet
• jantementalitet
• låtgåmentalitet
• mentalitetsförändring
• mentalitetshistoria
• mentalitetshistoriker
• mentalitetshistorisk
• offermentalitet
• slit-och-släng-mentalitet
• sofflocksmentalitet
• strutsmentalitet
• vinnarmentalitet
• våldsmentalitet

Further reading

• “mentalitet”, in Svenska Akademiens ordböcker [Dictionaries of the Swedish Academy] (in Swedish)