Page Module:Message box/ambox.css has no content.Page Module:Infobox/styles.css has no content.

Godwin Akpan Amaowoh
Ọjọ́ìbíGodwin Akpan Amaowoh
29 Oṣù Kọkànlá 1959 (1959-11-29) (ọmọ ọdún 66)
Akwa Ibom State
Iṣẹ́clergy, researcher and inventor
Gbajúmọ̀ fúnTupocracy

Dokita Godwin Akpan Amaowoh (ti a bi ni ọjọ́ kọkandinlọgbọn oṣù kọkànlá, ọdún 1959) jẹ́ aṣáájú ẹ̀sìn, olùwádìí, àti ẹni tí ó ṣe àgbékalẹ̀ ètò ìṣàkóso "Tupocracy".. Lọ́wọ́lọ́wọ́, ó ń ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí Akọ̀wé Àgbà àti Olùtọ́jú Àwọn Àpéjọ Ọlọ́run . [1] [2] [3]

Godwin jẹ́ ọ̀kan lára àwọn tó gba ẹ̀bùn fún ìwé àkọsílẹ̀ Nàìjíríà . [4] Ní ọdún 2023, gómìnà Umo Eno yàn án gẹ́gẹ́ bí Ìgbìmọ̀ Àgbà fún Àwọn Aṣáájú Kristẹni ti Ìgbìmọ̀ Àgbà ti Ìpínlẹ̀ Akwa Ibom . [5]

Àwọn èrò àti àṣeyọrí rẹ̀ kó ipa pàtàkì nínú ìdàgbàsókè ìmọ̀ Akwa Ibom ní gbogbo orílẹ̀-èdè àti ní gbogbo àgbáyé. [6] [7] [8]

Ìgbésí ayé àti ẹ̀kọ́ ní ìbẹ̀rẹ̀

àtúnṣe

Dokita Godwin Akpan Amaowoh ni a bi ni Mbiabong Ikon No 1, Agbegbe Ijoba Ibile Ikono ni Ipinle Akwa Ibom . Ó gba ìwé ẹ̀rí orílẹ̀-èdè nínú ẹ̀kọ́ (NCE) nínú ìmọ̀ nípa ilẹ̀ ayé àti ìtàn láti ilé-ẹ̀kọ́ gíga ti ẹ̀kọ́, Uyo, kí ó tó gba ìwé ẹ̀rí ìmọ̀ nípa ẹ̀kọ́ nípa ẹ̀kọ́ láti ilé-ẹ̀kọ́ gíga ti ẹ̀kọ́ nípa ìsìn Assemblies of God, Uyo. Lẹ́yìn náà, ó parí ẹ̀kọ́ Bachelor of Arts nínú Biblical Studies láti Assemblies of God Divinity School, ó gba oyè master nínú Religious Studies (New Testament) láti University of Uyo, ó sì gba oyè PhD nínú Religious Studies láti University of Nigeria, Nsukka. [2]

Iṣẹ́ ìkọ́ni àti ìgbèjà

àtúnṣe

Godwin Akpan Amaowoh ni oniwun ile-iwe Kay Kay Dignity International Academy ni Ikot Ekpene, ṣugbọn o bẹrẹ iṣẹ rẹ ni Ile-iṣẹ Ijọba Apapọ ti Eto Ẹkọ (ti Nigeria) ni Ipinle Cross River; nibẹ ni o ti ṣiṣẹ gẹgẹbi oṣiṣẹ ọfiisi (clerical officer) lati ọdun 1979 si 1980, ki o to bẹrẹ iṣẹ ikọni ni awọn ile-iwe giga (secondary schools) lakoko akoko iṣẹ NYSC rẹ.[5]

Ó jẹ́ olùgbèjà fún ètò ẹ̀kọ́ tí ó ní àwọn ìlànà ìbílẹ̀, àṣà àti ìpamọ́ èdè agbègbè àti èdè ìbílẹ̀ nínú . [1]

Ó tún jẹ́ olùgbèjà fún ìṣèlú ìwà rere nípa fífi àwọn ìlànà Tupocracy sí àwọn ìlànà ìdarí wọn. [9] Àti fún àwọn ilé-ẹ̀kọ́ ìsìn láti ṣe àfikún sí ìdàgbàsókè orílẹ̀-èdè láàárín ìjọ àti àwọn iṣẹ́ ẹ̀kọ́. [10]

Àwọn iṣẹ́ tí wọ́n tẹ̀ jáde láti Amaowoh wà lórí ìsopọ̀ ìgbàgbọ́, àṣà, àti ìdánimọ̀ àti àwọn ìpèníjà tí ìṣọ̀kan àgbáyé ń gbé kalẹ̀. [3]

Àwọn ẹgbẹ́ ọ̀jọ̀gbọ́n

àtúnṣe
  • Apejọ Iwadi Bibeli ti Nigeria (BRESFON)
  • Ẹgbẹ́ Àwọn Onílé-ẹ̀kọ́ Àdáni, Ìpínlẹ̀ Akwa Ibom.
  • Ọmọ ẹgbẹ́, Ìgbìmọ̀ Àwọn Olùtọ́jú, Ẹgbẹ́ Àwọn Akẹ́kọ̀ọ́ Àtijọ́, Ilé-ẹ̀kọ́ Gíga Àwọn Ènìyàn Ikono, Nung Ukim, Ìpínlẹ̀ Akwa Ibom.
  • Ọmọ ẹgbẹ́, Ìgbìmọ̀ Ìmọ̀ràn, Àwọn Bàbá ní Ìgbàgbọ́ fún Ìṣàkóso Rere, Ìpínlẹ̀ Akwa Ibom. [8]
  • Ọmọ ẹgbẹ́, Ìgbìmọ̀ Àwọn Olùtọ́jú Àwọn Àpéjọ Ọlọ́run [11]

Àwọn ìwé

àtúnṣe
  • Ìṣàkóso: Ìdarí nípasẹ̀ àpẹẹrẹ fún Ìjọ àti àwùjọ aráàlú [12] [13]
  • Òye nípa àwọn Tupos nínú àwọn lẹ́tà Pauline lórí iṣẹ́ ìránṣẹ́ olùṣọ́-àgùntàn ti ìjọ àti ìtumọ̀ rẹ̀ fún àwùjọ òde òní' [14]
  • Ipa ti Tupocracy ninu Idagbasoke Orile-ede: Oju-iwoye Naijiria [3]

Ẹ̀bùn àti ìdámọ̀

àtúnṣe
  • Àwọn Ìwé Àkọsílẹ̀ Nàìjíríà [4]
  • Ẹ̀bùn Iṣẹ́ Àkànṣe – Ẹgbẹ́ Àwọn Ọ̀dọ́ Akwa Ibom, 2012.
  • Ẹ̀bùn Ọlọ́lá fún Ọlọ́lá fún Gúúsù–Gúúsù - Ìṣètò Ẹ̀bùn Olùtẹ̀jáde Nation Wide, 2015. [3]

Ìgbésí ayé ara ẹni

àtúnṣe

Dókítà Amaowoh ti fẹ́ Rọ́stẹ́mù Ìyáàfin Comfort Godwin Amaowoh, olùkọ́ni àgbà ní ìlera tó ti fẹ̀yìntì. [2]

Àwọn ìtọ́kasí

àtúnṣe
  1. 1 2 "How clergyman is promoting cultural values amid globalization". Independent (Lagos, Nigeria). https://independent.ng/how-clergyman-godwin-amaowoh-is-promoting-cultural-values-amid-globalization/.
  2. 1 2 3 "A world acceptable system of government". The Sun (Lagos, Nigeria). https://thesun.ng/african-born-inventor-of-a-world-accepted-system-of-government-tupocracy/.
  3. 1 2 3 4 "Scholar and clergyman addressing cultural values in the context of globalization". Daily Times (Lagos, Nigeria). https://dailytimesng.com/dr-godwin-akpan-amaowoh-a-scholar-and-clergyman-addressing-cultural-values-in-the-context-of-globalization/.
  4. 1 2 "Celebrating Award of Excellence". Daily Times (Lagos, Nigeria). https://dailytimesng.com/celebrating-excellence-and-achievements/.
  5. 1 2 "Clergy leader appointed to State executive council". Daily Times (Lagos, Nigeria). https://dailytimesng.com/dr-godwin-akpan-amaowoh-an-inspirational-leader-appointed-to-the-christian-leaders-advisory-council-of-akwa-ibom-state/.
  6. "Using innovation and leadership to shape akwa iboms future". P.M. News (Lagos, Nigeria). https://pmnewsnigeria.com/2020/02/23/dr-godwin-akpan-amaowoh-using-innovation-and-leadership-to-shape-akwa-iboms-future/.
  7. "Govt adopts tupocracy as governance model". Nigerian Tribune. https://tribuneonlineng.com/akwa-ibom-govt-adopts-tupocracy-as-governance-model/.
  8. 1 2 "Tupocracy is gaining momentum by the day in nigeria". The Sun (Lagos, Nigeria). https://thesun.ng/tupocracy-is-gaining-momentum-by-the-day-in-nigeria/.
  9. "Unn elated as scholar akpan invents new political concept tupocracy". Nigerian Tribune. https://tribuneonlineng.com/unn-elated-as-scholar-akpan-invents-new-political-concept-tupocracy/.
  10. "The intersection of religion". The Guardian (Lagos, Nigeria). https://guardian.ng/sunday-magazine/ibru-ecumenical-centre/the-intersection-of-religion-and-governance-insights-from-godwin-amaowoh/.
  11. "leadership tussle legal issues in assemblies of god crisis". Independent (Lagos, Nigeria). https://independent.ng/leadership-tussle-legal-issues-in-assemblies-of-god-crisis/.
  12. "Tupocracy a political doctrine for the 21st century". Lagos, Nigeria. https://pmnewsnigeria.com/2007/09/07/tupocracy-a-political-doctrine-for-the-21st-century/.
  13. "Tupocracy will take Nigeria out of the woods— Amaowoh" (in en-GB). Lagos, Nigeria. https://guardian.ng/sunday-magazine/ibru-ecumenical-centre/tupocracy-will-take-nigeria-out-of-the-woods-amaowoh/.
  14. "Understanding tupocracy the political theory propounded in nigeria to the world". Lagos, Nigeria. https://thenationonlineng.net/understanding-tupocracy-the-political-theory-propounded-in-nigeria-to-the-world/.