Nǀu

	N\|u
Region	Sydafrika
Antal talare	5 (2013)
Status	utdöende
Språkfamilj	Tuuspråk ǃKwispråk N\|u; ;
Språkkoder
ISO 639‐3	ngh

Nǀu, eller Nǁng, är ett tuuspråk som anses vara utdöende.^[1] Det talas av ‡khomanifolket i Kalahari i Sydafrika. Det är det sista kvarvarande språket av !kwispråken i språkfamiljen tuu, och besläktat med försvunna sydafrikanska språk som ǀxam. Idag talas n|u av 5 personer.^[2] I de samhällen som historiskt talat n|u är det dominerande modersmålet i dag nama.

Språket har delats i fyra olika huvuddialekter: |'au, ||kxau, ||ng!ke och n|u.^[1]

Historia och försvarsförsök

N|u dokumenterades för första gången på 1920-talet. Sedan 1990-talet har det föreslagits olika skriftsystem för språket.^[3]

Med sitt minimala antal talare är n|u ett av världens mest hotade språk, men det görs fortfarande försök att försvara språket och överföra det till nästa generation.^[4] Katrina Esau, en av de sista talarna av n|u, har börjat undervisa i sitt språk även om det är nästan utdött.^[5]

Fonologi

Konsonanter

Största delen av N|us konsonanter är icke-pulmoniska. Sammanlagt finns det 73 konsonanter i N|u.

Pulmoniska konsonanter
		Bilabial	Alveolar		Palatal	Velar	Uvular	Glottal
		Bilabial	Central	Lateral	Palatal	Velar	Uvular	Glottal
Klusil	Normal	p \| b	(t) \| (d)		c \| ɟ	k \| g	q	(ʔ)
Klusil	Aspirerad				cʰ \| cᵡ	kʰ
Affrikat			ts
Nasal		m	n		ɲ	ŋ
Frikativ		(f)	s \| z				χ	(ɦ)
Likvid			ɾ	(l)
Ejektiv			ts'			kᵡ'	qᵡ'

Icke-pulmoniska konsonanter (lingual)
		Labio-uvular	Dental-faryngal	Aleo-uvular		Palato-faryngal
		Labio-uvular	Dental-faryngal	Central	Lateral	Palato-faryngal
Klusil	Tonad	ᶢʘ	ᶢǀ	ᶢǃ	ᶢǁ	ᶢǂ
	Tonlös	ᵏʘ	ᵏǀ	ᵏǃ	ᵏǁ	ᶢǂ
	Aspirerad		ᵏǀʰ	ᵏǃʰ	ᵏǁʰ	ᵏǂʰ
Nasal	Tonad	ᵑʘ	ᵑǀ	ᵑǃ	ᵑǁ	ᵑǂ
	Glottaliserad	ᵑʘˀ	ᵑǀˀ	ᵑǃˀ	ᵑǁˀ	ᵑǂˀ
	Aspirerad		ᵑ̊ǀʰ	ᵑ̊ǃʰ	ᵑ̊ǁʰ	ᵑ̊ǂʰ

Icke-pulmoniska konsonanter (linguo-pulmoniska)
		Labio-uvular	Dental-faryngal	Aleo-uvular		Palato-faryngal
		Labio-uvular	Dental-faryngal	Central	Lateral	Palato-faryngal
Klusil	Oaspirerad	ʘ͡q	ǀ͡q	ǃ͡q	ǁ͡q	ǂ͡q
Klusil	Aspirerad		ǀ͡qʰ	ǃ͡qʰ	ǁ͡qʰ	ǂ͡qʰ
Affrikat		ʘ͡qχ	ǀ͡qχ	ǃ͡qχ	ǁ͡qχ	ǂ͡qχ

Icke-pulmoniskakonsonanter (linguo-glottala)
	Dental-faryngal	Aleo-uvular		Palato-faryngal
	Dental-faryngal	Central	Lateral	Palato-faryngal
Affrikat	ǀ͡χʼ	ǃ͡χʼ	ǁ͡χʼ	ǂ͡χʼ

Källa:^[6]

Vokaler

N|u har fem basvokaler [i], [u], [e], [o] och [a]. Dessa vokaler kan också realisera som nasala, epiglottala och nasal-epiglottala:

Vokaler
Basvokal	i	u	e	o	a
Nasala	iⁿ	uⁿ			aⁿ
Epiglottala		(u^ʢ)	e^ʢ	o^ʢ	a^ʢ
Nasal-epiglottala				o^ʢn	a^ʢn

Källa:^[6]

Referenser

1 2 ”Glottolog 4.2.1 - N||ng”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/nuuu1241. Läst 21 september 2020.
↑ ”Did you know N||ng is critically endangered?” (på engelska). Endangered Languages. Arkiverad från originalet den 27 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200227104838/http://www.endangeredlanguages.com/lang/592. Läst 21 september 2020.
↑ ”Nǁng language and pronunciation”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/niuu.htm. Läst 21 september 2020.
↑ ”Helping to save the N/uu language” (på engelska). Greenfield School. https://www.greenfield.surrey.sch.uk/news/?pid=3&nid=1&storyid=107. Läst 21 september 2020.
↑ ”N|uu: The sound of a dying language” (på brittisk engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/av/world-africa-41089936. Läst 21 september 2020.
1 2 Miller, Amanda L.; Brugman, Johanna; Sands, Bonny; Namaseb, Levi; Exter, Mats & Collins, Chris (19 maj 2007). ”The Sounds of Nǀuu: Place and Airstream Contrasts” (på engelska). Cornell Phonetics Laboratory. sid. 104–106. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303165853/http://faculty.arts.ubc.ca/amiller/Miller_WPCPL16.pdf. Läst 21 september 2020.

Externa länkar

N|u i Ethnologue

[:1-1] 1 2 ”Glottolog 4.2.1 - N||ng”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/nuuu1241. Läst 21 september 2020.

[2] ”Did you know N||ng is critically endangered?” (på engelska). Endangered Languages. Arkiverad från originalet den 27 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200227104838/http://www.endangeredlanguages.com/lang/592. Läst 21 september 2020.

[3] ”Nǁng language and pronunciation”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/niuu.htm. Läst 21 september 2020.

[4] ”Helping to save the N/uu language” (på engelska). Greenfield School. https://www.greenfield.surrey.sch.uk/news/?pid=3&nid=1&storyid=107. Läst 21 september 2020.

[5] ”N|uu: The sound of a dying language” (på brittisk engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/av/world-africa-41089936. Läst 21 september 2020.

[:0-6] 1 2 Miller, Amanda L.; Brugman, Johanna; Sands, Bonny; Namaseb, Levi; Exter, Mats & Collins, Chris (19 maj 2007). ”The Sounds of Nǀuu: Place and Airstream Contrasts” (på engelska). Cornell Phonetics Laboratory. sid. 104–106. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303165853/http://faculty.arts.ubc.ca/amiller/Miller_WPCPL16.pdf. Läst 21 september 2020.

[1]