Antropomorfism
Antropomorfism syftar på personifikation av mänsklig karaktär på icke-människor, till exempel djur, gudaväsen eller föremål. Ordet kommer av grekiskans ανθρωπος (anthrōpos) som betyder människa och μορφη (morphē), det vill säga form. När ett väsen har människoliknande gestalt kallas det fysisk antropomorfism och när väsendet har ett människoliknande själsliv kallas det psykisk antropomorfism.
Polyteistiska religioner kan vara utpräglat antropomorfiska, men även i Bibeln beskrivs Gud i mänsklig skepnad, med mänskliga attribut eller med mänskligt beteende.[1] Exempel på detta är Första Moseboken 3:8 där Gud vandrar runt i lustgården och Första Moseboken 32:28 där han i mänsklig skepnad brottas med patriarken Jakob.[2] Antropomorf används även om människoliknande övernaturliga och sagoväsen, till exempel tomtar och troll. Sagoväsen som liknar andra djur än människor (till exempel drakar och enhörningar) kallas för teriomorfa (efter grekiskans θηρίον (thēríon) som betyder vilddjur).
Pragmatik
redigeraI fordonsindustrin
redigeraAntropomorfiska krockdockor är människoliknande dockor som används vid krocktester av fordon. Dockorna har standardiserad storlek, vikt och viktfördelning, styvhet, rörlighet i leder och mjukdelar, för att kunna ge reproducerbara och realistiska dynamiska rörelser och samspel med fordonets inredning och säkerhetsdetaljer. Dockorna förses med instrument som mäter krafterna mot olika delar av kroppen.[3]
Inom genusvetenskap
redigeraInom genusvetenskapen används begreppet om naturlighet när djurens liv som likt människans eller till och med som riktmärke för hur människor borde leva. Dessa framställningar av djur och natur kan användas i debatter om vad som exempelvis är en naturlig sexualitet. Benämningen han och hon inrymmer förväntningar och föreställningar om vad manligt och kvinnligt egentligen är samt hur de två förhåller sig till varandra. Djur genuskodas i användningen av olika pronomina. I slutändan blir det människans beskrivning av djur och växtlighet som cementerar en naturlighet som i sin tur används för att legitimera livssätt, handling, relation hos människor.[4]
Se även
redigeraReferenser
redigera- ↑ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
- ↑ Beskow, Per (1975). Teologisk ordbok. Stockholm: AWE/Gebers. Libris 7218569. ISBN 91-20-04848-3. https://archive.org/details/teologiskordbok0000besk
- ↑ ”Anthropomorphic dummy for use in vehicle crash testing”. United States Humanetics, Inc. 1981. https://www.freepatentsonline.com/4261113.html. Läst 21 juni 2026.
- ↑ Ganetz, Hillevi (2012). Naturlikt: människor, djur och växter i SVT:s naturmagasin. Möklinta: Gidlund. ISBN 978-91-7844-854-8
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör antropomorfism.