Wikipedia

André-Marie Ampère

fransk fysiker

André-Marie Ampère,[18][19] född 20 januari 1775 i Lyon, död 10 juni 1836 i Marseille,[20] var en fransk fysiker som allmänt ses som en av upptäckarna av elektromagnetismen. Enheten ampere som mäter elektrisk ström har fått sitt namn efter honom. En ampere är ett flöde av cirka 6 triljoner elektroner per sekund (6,24x1018).

André-Marie Ampère
Född20 januari 1775[1][2][3]
Lyon[4][5][6]
Död10 juni 1836[7][8][9] (61 år)
Marseille[7][6], Frankrike
BegravdMontmartrekyrkogården[10]
kartor
Medborgare iFrankrike[11]
SysselsättningFysiker[7], kemist[12], uppfinnare, filosof[7], matematiker[7], ingenjör, universitetslärare[12]
ArbetsgivareLycée Lalande (1802–1803)[6]
Collège-lycée Ampère (1803–1804)[6]
École polytechnique (1804–1828)[7]
Collège de France (1824–1836)[13]
Noterbara verkAmpères lag
MakaJulie Carron
(g. 1799–1803, döden)[7][6]
BarnJean Jacques Ampère (f. 1800)
FöräldrarJeanne Antoinette de Sarcey
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen (1814)[14]
Utländsk ledamot av Royal Society (1827)[15]
Hedersledamot av Physikalischer Verein (1835)[16]
Eiffeltornets 72 ingraverade namn[17]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Uppväxt och giftermål

redigera

Ampère föddes lite utanför Lyon i Frankrike, nära faderns gods i Poleymieux.[19] Han var ett underbarn som fann stor glädje i att söka kunskap redan från tidiga barnaår. Hans far Jean-Jacques Ampère,[19] började undervisa honom i latin, men slutade med det när han upptäckte att pojken var mer intresserad av och duktig i matematik. Senare återupptog Ampère dock sina latinstudier för att kunna läsa böcker av Euler och Bernoulli.

André-Marie Ampère var det andra av tre syskon, i en familj där både faderns och moderns släkt ägnade sig åt silkeshandel. Modern var den djupt katolska Jeanne-Antoinette de Sutières-Sarcey[21] medan fadern var mer inspirerad av Rousseaus fria uppfostringsmetoder.[21] Detta innebar att Ampère inte gick i vanlig katolsk skola utan hemskolades utifrån faderns omfattande boksamling. Som trettonåring började han fatta intresse för matematik.[21]

Ampère hade en nära relation till sin äldre syster, och hennes död 1792[21] tog honom hårt. Året efter avrättades hans far genom giljotinering, under konflikten mellan gironden och jakobinerna.[22] Detta ledde till en längre tids depression.[21]

Ampère ägnade sig först åt botanik, metafysik och psykologi, innan han studerade matematik och fysik. 1796 mötte han Julie Carron,[22] och de inledde ett förhållande.

1799 gifte han sig, som 24-åring[20] med Carron. Året efter föddes deras son Jean-Jacques-Antoine Ampère, som senare blev upptäcktsresande, historiker, lärare och medlem av Franska akademien.[19]

Tidig karriär

redigera

Från omkring 1796 gav Ampère privatlektioner i Lyon i matematik, kemi och språk.

År 1801 flyttade Ampère till Bourg-en-Bresse som lärare i fysik,[23] och lämnade sin sjuka hustru och sin lille son Jean Jacques Ampère i Lyon. Hans fru dog 1804. Två år senare gifte han om sig med Jeanne Potot, men de två separerade 1807 – innan dottern Albines födelse. Skilsmässan blev officiell två år senare.[21]

1804 utsågs Ampère till professor i matematik vid Lyons lycée. Jean Baptiste Joseph Delambre rekommenderade honom för tillsättningen i Lyon, och senare (1804[23]) till en underordnad position vid École Polytechnique i Paris, 1808 var tillsynslärare på skolan[24][23] och året efter utnämndes till professor i mekanik 1809.[23] Därefter blev han professor i fysik vid Collège de France. År 1808 blev han också generalinspektör för universitetet och undervisade dessutom i filosofi vid den historisk-filosofiska fakulteten.

Mellan 1807 och 1814 ägnade Ampère sig åt experiment inom kemin. Bland annat särskiljde han atomer från molekyler och fastställde den princip som blivit känd som Avogadro-Ampères lag. Det var inte förrän 1820 som Ampère inledde sin forskning inom elektriciteten.[23]

Elektrisk forskning

redigera

I september 1820 blev Ampère genom François Arago uppmärksam på Hans Christian Ørsteds försök att avleda en magnetnål med elektrisk ström.[24] Från den 18 september till den 2 november samma år kunde han i på varandra följande experiment bevisa att två strömgenomförande ledare utövar dragningskraft på varandra, om strömriktningen är densamma i båda ledarna, och att de utövar bortstötningskraft på varandra, om strömriktningarna är motriktade mot varandra. Ampère förklarade begreppen elektrisk spänning och elektrisk ström och fastställde strömriktning. Under 1820-talet, fram till 1826,[25][23] fortsatte Ampère sina undersökningar av den av Ørsted upptäckta elektrodynamiken.[26]

Vid sidan av grundandet av elektrodynamiken uppfann Ampère principen för elektrisk telegrafi, som första gången användes av Carl Friedrich Gauss och Wilhelm Eduard Weber i Göttingen. Ampère trodde att jordens magnetfält utlöstes genom starka elektriska strömmar, som flyter från öster till väster i jordskorpan.

Andra aktiviteter och senare år

redigera

Han sysselsatte sig också med filosofiska undersökningar och framställde ett försök att systematisera alla vetenskaper i arbetet Essai sur la philosophie des sciences (1834[27]).

Ampère blev ledamot av Franska vetenskapsakademin 1814,[23][28] och han invaldes 1828 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var också korresponderande medlem av flera andra utländska akademier. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet. 1824 författade han sin självbiografi.[20]

Ampère dog i Marseille 10 juni 1836, under en inspektionsresa i tjänsten.[22] Han är begravd på Montmartrekyrkogården i Paris.

Eftermäle

redigera

Asteroiden 10183 Ampère är uppkallad efter honom,[29] så även berget Mons Ampère på månen. Man har på olika ställen rest statyer över honom, inklusive i Poleymieux-au-Mont-d'Or i Lyons storstadsområde.[30]

1881 namngavs enheten för strömstyrka, ampere, efter honom.[23] Mellan 1974 och 2003 delade den franska vetenskapsakademin ut Prix Ampère, instiftat på 200-årsjubileet av Ampères födelse.[23]

Bibliografi (urval)

redigera
  • Essai sur la philosophie des sciences, ou Exposition analytique d'une classification naturelle de toutes les connaissances humaines. del 1, André-Marie Ampère, Paris, 1834-1843
  • Le grand Ampère, d'après des documents inédits, Louis de Launay (1860-1938), Paris : Perrin & Cie, 1925.
  • Description d'un appareil électro-dynamique construit, M. Ampère, Paris : Crochard, 1824
  • Mémoires sur l'électromagnétisme et l'électrodynamique, André-Marie Ampère, Paris : Gauthier-Villars, 1921
  • Exposé méthodique des phénomènes électro-dynamiques et des lois de ces phénomènes, André-Marie Ampère, Paris : Plasson, [1822]
  • Considérations sur la théorie mathématique du jeu, Frères Perisse, Lyon, 1802, ISBN 9782876473263
  • Mémoire sur la théorie mathématique des phénomènes électrodynamiques uniquement déduite de l'expérience, dans lequel se trouve réunis les Mémoires que M. Ampère a communiqués à l'Académie royale des Sciences, dans les séances des 4 et 26 décembre 1820, 10 juin 1822, 22 décembre 1823, 12 et 21 septembre 1825, i Mémoires de l'Académie des sciences de l'Institut de France - Année 1823, Gauthier-Villars, Paris, 1827, volym 6, sid. 175-388
  • Description d'un appareil électro-dynamique, Bachelier, Paris, 1826, ISBN 9781110798247
  • Sur la théorie mathématique des phénomènes électro-dynamiques, uniquement déduite de l'expérience, Firmin Didot, Paris, 1827, ISBN 9782876470682
  • Essai sur la philosophie des sciences, ou, Exposition analytique d'une classification naturelle de toutes les connaissances humaines, Bachelier, Paris, 1834, ISBN ISBN 9781270918905

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ↑ läs online, books.google.de .[källa från Wikidata]
  2. ↑ läs online, amperemusee.fr .[källa från Wikidata]
  3. ↑ id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: n85803043.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Dominique Saint-Pierre, Dictionnaire historique des Académiciens de Lyon : 1700-2016, Académie des sciences, belles-lettres et arts de Lyon, mars 2017, s. 1369, ISBN 978-2-9559433-0-4.[källa från Wikidata]
  5. ↑ dopattest, läs online, läst: 2 juni 2023.[källa från Wikidata]
  6. 1 2 3 4 5 MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  7. 1 2 3 4 5 6 7 Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 82, ISBN 978-2-221-06888-5.[källa från Wikidata]
  8. ↑ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  9. ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w62n53gd, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  10. ↑ Find a Grave, läst: 29 juni 2024.[källa från Wikidata]
  11. ↑ RKDartists, RKDartists-ID: 110491, läst: 25 juni 2020.[källa från Wikidata]
  12. 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1186450487749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  13. ↑ lista över professorer vid Collège de France, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ↑ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, läs online.[källa från Wikidata]
  15. ↑ läs online, catalogues.royalsociety.org .[källa från Wikidata]
  16. ↑ läs online, www.physikalischer-verein.de .[källa från Wikidata]
  17. ↑ läs online, www.toureiffel.paris .[källa från Wikidata]
  18. ↑ ”Lettre d’Ampère à Berthollet” (på franska). Bibnum Education. 20 oktober 2013. http://www.bibnum.education.fr/chimie/theorie-chimique/lettre-d-ampere-berthollet. Läst 2 december 2025.
  19. 1 2 3 4 ”Musée Ampère – André-Marie Ampère”. amperemusee.fr. https://amperemusee.fr/fr/andre-marie-ampere. Läst 2 december 2025.
  20. 1 2 3 Assis 2015, sid. 19.
  21. 1 2 3 4 5 6 ”Ampère, une vie en quelques dates – Les Archives Ampère” (på franska). https://ampere-archives.fr/fonds_ampere/ampere-une-vie-en-quelques-dates/. Läst 2 december 2025.
  22. 1 2 3 Canal Académies (12 april 2009). ”Ampère, le mathématicien, philosophe romantique” (på franska). Canal Académies. https://www.canalacademies.com/emissions/en-habit-vert/ampere-le-mathematicien-philosophe-romantique. Läst 2 december 2025.
  23. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ”André-Marie Ampère - Académie des sciences”. www.academie-sciences.fr. https://www.academie-sciences.fr/pdf/dossiers/Ampere/Ampere_oeuvre.htm. Läst 2 december 2025.
  24. 1 2 Borvon, Gérard (14 januari 2025). ”Histoire de l’électricité. De Thalès à Ampère. De l’aimant à l’électro-aimant.” (på franska). Le blog d'histoire des sciences. http://histoires-de-sciences.over-blog.fr/2014/08/histoire-de-l-electricite-de-l-aimant-a-l-electro-aimant.html. Läst 2 december 2025.
  25. ↑ Assis 2015, sid. 20.
  26. ↑ Assis 2015, sid. 22.
  27. ↑ André-Marie Ampère (1834) (på franska). Essai sur la philosophie des sciences. Bachelier. http://archive.org/details/bub_gb_OPcOAAAAQAAJ. Läst 2 december 2025
  28. ↑ Quétel, Claude (20 augusti 2023). ”Ampère” (på franska). historia.fr. https://www.historia.fr/sciences-decouvertes/sciences-techniques/ampere-2049091. Läst 2 december 2025.
  29. ↑ ”Minor Planet Center 10183 Ampère” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10183. Läst 24 maj 2021.
  30. ↑ ”Photographes en Rhône-Alpes::Poleymieux-au-Mont-d'Or, statue d'André-Marie Ampère”. numelyo.bm-lyon.fr. https://numelyo.bm-lyon.fr/BML:BML_01ICO001015666e38b4e4c3. Läst 2 december 2025.

Allmänna källor

redigera

Vidare läsning

redigera
  • Runesson, Anders (2007). ”Ampère: elektromagnetismens fader”. Allt om vetenskap (nr. 9): sid. 110–111. 
  • Grauls, Marcel; Swahn, Jan-Öjvind; Hyllienmark, Olov (2002). Bintje och Kalasjnikov : personerna bakom orden  : en uppslagsbok ([Ny utg.]). Bromma: Ordalaget. sid. 20-23. Libris 8418652. ISBN 9189086376 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=André-Marie_Ampère&oldid=58661121”