In Jimmy Jönsson, Frits Gåvertson, Adam Furbring & David Dunér,
Livets idéhistoria. Makadam förlag. pp. 291-301 (
2026)
Copy
BIBTEX
Abstract
Biologi är per definition livets vetenskap. Man skulle därför
lätt kunna förledas att tro att själva centralbegreppet inom biologi
– ’liv’ – är klart och tydligt definierat. Så är dock inte fallet.
Till mångas förvåning finns det ännu i dag ingen entydig definition av
begreppet ’liv’. Biologin tycks dock klara sig ganska bra ändå. För de
flesta moderna biologer är frågan om hur man ska definiera ’liv’ ingen
central fråga. Det beror förmodligen på att biologer i allmänhet studerar
företeelser som är relativt enkla att identifiera som liv. I de flesta fall
är det ju faktiskt ganska enkelt att skilja det levande från det icke-levande.
Jag är till exempel tämligen säker på att du som läser den här boken
är levande medan datorn jag använder för att skriva texten inte är det.
Å andra sidan går tekniken framåt och kanske kommer min starka
övertygelse i båda dessa fall att te sig skrattretande om några år. Faktum
är att den tekniska utvecklingen håller på att göra frågan om vad liv är
till en större fråga än vad den någonsin har varit inom biologin. Det
finns de som hävdar att de redan har skapat liv i labbet eller i datorn.
Andra hävdar att de är på god väg att göra det, eller att skapa robotar
som rätteligen borde betraktas som levande eller som åtminstone är på
väg att allvarligt hota våra intuitioner kring vad liv är.
Artificiell intelligens och robotik är dock inte de enda moderna vetenskaper
där frågan om vad liv är har fått förnyad aktualitet. Även för
astrobiologi och syntetisk biologi är frågan akut. Biologer tenderar att
studera organismer som uppenbart är levande och dessa organismers
samspel med varandra och den omgivande miljön. Astrobiologin däremot
studerar per definition livets gränser medan den syntetiska biologin
gör sitt bästa för att överskrida dessa gränser. När man letar efter liv på andra världar, försöker ta reda på när och hur livet uppstod på
jorden eller strävar efter att skapa liv i laboratoriet, så kan man inte
undgå att förr eller senare ställas inför den ännu mer grundläggande
frågan – vad är liv? Ägnar man sig explicit åt att hitta eller flytta
gränserna för liv blir gränserna för liv och därmed definitionen av ’liv’
mycket viktigare. Vad är det egentligen vi letar efter när vi söker efter
liv på Mars och hur vet vi när vi har hittat det? Det är också viktigt att
ha en bra uppfattning om vad det egentligen är vi letar efter för att
kunna leta på rätt ställe och välja rätt metoder och instrument.3 Både
sökandet efter livets ursprung och försöken att framställa konstgjort liv
handlar i hög utsträckning om att fastställa gränsen mellan ”bara kemi”
å ena sidan, och liv å den andra, samt att förstå hur det går till att korsa
denna gräns. När det gäller att skapa liv måste man också, precis som
när det gäller att hitta utomjordiskt liv, ta ställning i frågan – hur vet vi
när vi har lyckats?
Av dessa skäl är frågan om hur man ska definiera begreppet ’liv’ minst
lika levande i dag som någonsin tidigare. Så hur går man till väga när
man försöker definiera ’liv’ i dag och hur har utvecklingen på området
sett ut under de senaste hundra åren?