Bob Hepple
Sir Bob Alexander Hepple QC (Hon.) FBA OLG (Ọgọst 11, n'afọ 1934 - Ọgọst 21, n'afọ 2015) bụ onye gụrụ akwụkwọ iwu a mụrụ na mba Saụt Afrịka ma bụrụkwa onye ndu n'ihe gbasara iwu ọrụ, nha anya na ikike mmadụ). [1][2]
Mbido ndụ na agụmakwụkwọ
dezieỌ bụ nwa Alexander Hepple (1904-1983), onye bụ onye ndú nke South African Labour Party, na Josephine Zwarenstein (1906-1992) onye Juu Dutch.[3] Ọ gụrụ akwụkwọ na Jeppe High School for Boys (1947-1951), Mahadum nke Witwatersrand (B.A.,1954, LLB cum laude na Society of Advocates Prize for Best Law Graduate, 1957), na Mahadum Cambridge (LLB, 1966, LLD 1993).
Ọrụ
dezieỌ bụ onye nkuzi na Mahadum nke Witwatersrand (1959-62), ma rụọ ọrụ dị ka onye ọka iwu na Johannesburg Bar (1962-63). Ọ na-arụsi ọrụ ike dị ka onye ndú ụmụ akwụkwọ megide ịkpa ókè agbụrụ na Mahadum, rụrụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ na onye enyemaka na South African Congress of Trade Unions, ma sonye na ọgụ nzuzo megide ịkpa oke agbụrụ. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ iwu nye Nelson Mandela na ikpe ya maka ịkpali akpali n'afọ 1962, e jidekwara ya na Liliesleaf Farm, Rivonia, ya na ndị isi nke African National Congress na Communist Party n'ụbọchị ịrị na otụ n'onwa Julaị n'afọ 1963. E jidere ya n'ụbọchị 90 n'ebughị ụzọ kpee ya ikpe.[4] "Hepple bụkwa otu n'ime ndị mbụ a na-ebo ebubo Rivonia Trial", [4] "a tọhapụrụ ya na 30 n'onwa Ọktoba n'afọ 1963", [5] ma nwee ike ịgbaga mba England n'onwa Nọvemba n'afọ 1963.
Ọ gara dị ka nwa akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na Clare College, Cambridge (1964-1966) ma họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nkuzi na Mahadum Nottingham (1966-1968), laghachi Cambridge dị ka Fellow nke Clare College na onye nkuzi mahadum (1969-1976). Ọ ghọrọ Prọfesọ nke Social and Labour Law na Mahadum Kent na Canterbury (1976) na onye isi oche nke Ụlọikpe Industrial (oge zuru ezu 1977-82, oge ezumike 1974-77, 1982-1993). A họpụtara ya ka ọ bụrụ Prọfesọ nke Iwu Bekee na Mahadum College London (1982-93) ma bụrụ onye isi na onye isi nke Faculty of Laws (1989-1993). [6] N'afọ 1993, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Master nke Clare College Cambridge (ruo afọ 2003), a họpụtakwara ya ka ọ bụ Prọfesọ nke Iwu na mahadum ahụ (1995-2001). [7] A họpụtara ya dị ka Fellow nke British Academy na 2003. Mahadum nke Witwatersrand, Mahadum Cape Town, Mahadim College London, Mahadam nke Kent, na Bari Studi di Bari, Ịtali enyewo ya nzere doctorate na iwu, ọ bụkwa Hon. Prọfesọ nke Iwu na Mahadum of Cape Town (1999-2006). E nyere ya nsọpụrụ nke Knight Bachelor maka ọrụ na ọmụmụ iwu n'afọ 2004. N'afọ 2013, e nyere ya onyinye mbụ nke Labour Law Research Network Award maka onyinye pụrụ iche maka Iwu Ọrụ.[8] N'afọ 2014, ọ natara Order of Luthuli (Gold) nke South Africa maka enyemaka pụrụ iche o nyere n'ọgụ maka ọchịchị onye kwuo uche ya na ikike mmadụ.[9]
Ọ bụ onye ọka iwu na Bencher nke Gray's Inn ma họpụta ya dị ka Queen's Counsel (hon) n'afọ 1996. Ọ rụrụ ọrụ na 2 Crown Office Row, Old Square Chambers na Blackstone Chambers ruo 2007. Ọ rụrụ ọrụ na kọmitii ndụmọdụ nke Lord Chancellor na agụmakwụkwọ na omume iwu (1994-1999) na Legal Services Panel (2000-2002). Ọ bụ onye ọka ikpe na osote onye isi oche nke UN Administrative Tribunal (2007-2009). Ọ bụ onye otu Nuffield Council on Bioethics 2000-2003, onye isi oche site na 2003 ruo 2007. Ọ bụkwa onye isi oche nke ndị otu na-arụ ọrụ na Genetics na omume mmadụ [10] (2000-2002) na The forensic use of bioinformation [11] (2006-2007). Ọ bụ onye otu Commission for Racial Equality (1986-1990), onye nlekọta nke Canon Collins Educational Trust for South Africa (1989-2007), Onye isi oche nke European Roma Rights Centre, nke dị na Budapest (2001-2007), na onye isi oche nke Equal Rights Trust, otu mba ụwa na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ nke dị na London (2007-14). A họpụtara ya ka ọ bụrụ Onye isi oche nke Industrial Law Society na 2012 na Onye isi oche Hon nke Equal Rights Trust na 2014.
Ndụ onwe onye
dezieỌ lụrụ Shirley Goldsmith n: afọ 1960 (nke e kewara na 1994), onye ya na ya nwere ụmụ abụọ na ụmụ ụmụ anọ. Ọ lụrụ Mary Coussey n'afọ 1994, ma nwee ụmụ abụọ. Ọ nwụrụ na 21 n'onwa Ọgọstụ n'afọ 2015 mgbe ọ dị afọ ịrị asatọ na otụ.[9]
Akwụkwọ ndị e bipụtara
dezieAkwụkwọ
dezie- "Agbụgba, Ọrụ na Iwu na Britain" (2nd ed 1970)
- "Hepple and Matthews' Tort Law: Cases and Materials" [onye nchịkọta akụkọ na onye nyere aka] (1985)
- "The Making of Labour Law in Europe: [onye nchịkọta akụkọ na onye na-enye aka] (1986)
- "Ịha nhata: usoro iwu ọhụrụ? Nnyocha onwe onye nke Mmanye Iwu Ịkpa Ókè nke UK" [ya na M. Coussey na T.C.Choudhury] (2000)
- Iwu Ọrụ na Azụmaahịa Ụwa (2005)
- "The Transformation of Labour Law in Europe" [onye nchịkọta akụkọ na onye na-enye aka] (2009)
- "Ịha nhata: usoro iwu ọhụrụ" (2011), mbipụta nke abụọ (2014)
- "Alex Hepple: South African Socialist" (2011)
- "Onye na-eto eto nwere eriri uhie: ihe ncheta nke Mandela na mgbanwe dara ada 1960-1963" (2013)
Edemsibịa
dezie- ↑ Barnard. "Sir Bob Hepple obituary", The Guardian, 26 August 2015.
- ↑ "Professor Sir Bob Hepple", The Times, 27 August 2015.
- ↑ (2009) ""A Sensible Radical": Conversations with Professor Sir Bob Hepple Part 1 - South Africa". Legal Information Management 9 (2): 134–140. DOI:10.1017/S1472669609000334.
- 1 2 Bob Hepple. South African History Online (19 July 2011). Retrieved on September 1, 2015.
- ↑ Mandela's legal advisor, Bob Hepple dies after short illness. Nelson Mandela Foundation. Retrieved on August 28, 2015.
- ↑ Barnard. "Sir Bob Hepple obituary", The Guardian, 2015-08-26. Retrieved on 2024-12-11. (in en-GB)
- ↑ Dingle, L.. Professor Sir Bob Hepple. Squire Law Library Eminent Scholars Archive, University of Cambridge. Retrieved on October 30, 2015.
- ↑ Awards. Archived from the original on 2013-10-04. Retrieved on 2013-10-02.
- 1 2 Clare College - Sir Bob Hepple 1934-2015. Archived from the original on 2015-08-23. Retrieved on 2015-08-29.
- ↑ Genetics and human behaviour Nuffield Council on Bioethics' official website. Nuffieldbioethics.org. Archived from the original on 2013-12-12. Retrieved on 2013-12-09.
- ↑ The forensic use of bioinformation Nuffield Council on Bioethics' official website. Nuffieldbioethics.org. Archived from the original on 2013-12-12. Retrieved on 2013-12-09.