Land der Berge, Land am Strome

3 ŝanĝoj en ĉi tiu versio atendas kontrolon. La stabila versio estis patrolita je 15 sep. 2024.

Land der Berge, Land am Strome (laŭvorte: montara lando, tero ĉe rivero) estas la nacia himno de Aŭstrio. Ĝi estis verkita de Paula von Preradović, kiu adaptis la melodion de KV 623 Eine Kleine Freimaurer-Kantate (mallonga framasona kantato) komponitan de Wolfgang Amadeus Mozart la 17-an de novembro 1791. Sed eble la melodio estas de Johann Holzer. Ĝi estis deklarita kiel oficiala en 1947 kaj emancipitece ŝanĝetos sian tekston la 1-an de januaro 2012. Ekzistas premiita esperanto-versio Land' de montoj, katedraloj de Christine Siedl[1].

Land der Berge, Land am Strome
Montara lando, tero sur rivero
“Land der Berge, Land am Strome”
nacia himno
lando  Aŭstrio
kantoteksto Paula von Preradovic
muziko Wolfgang Amadeus Mozart
ekde 1947
muzika ekzemplo
"Land der Berge, Land am Strome"
noicon
Ĉu la aŭdigo ne funkcias? Eble helpos la paĝo "media help" (en la angla).
vdr

Kelkaj notoj pri la himno:

1. Ĝi priskribas Aŭstrion kiel landon de diversaj pejzaĝoj: montoj, riveroj, kampoj, kaj urboj.

2. La himno emfazas la historian suferadon kaj kuraĝon de la lando.

3. Ĝi esprimas esperon por la estonteco kaj alvokas al unueco kaj laboremo.

4. La teksto honoras la heredaĵon de la lando kaj ĝian grandecon.

Interese, la oficiala versio de la himno nun inkluzivas ankaŭ genro-inkluzivan lingvaĵon, kio ne estas reflektita en la esperantlingva traduko. La nuna oficiala versio mencias kaj filojn kaj filinojn de la lando.

Teksto validanta ĝis la 31-a de decembro 2011

redakti
Land der Berge, Land am Strome,
Land der Äcker, Land der Dome,
Land der Hämmer zukunftsreich!
Heimat bist du großer Söhne,
Volk begnadet für das Schöne,
Vielgerühmtes Österreich,
Vielgerühmtes Österreich!
Heiß umfehdet, wild umstritten,
Liegst dem Erdteil du inmitten
Einem starken Herzen gleich.
Hast seit frühen Ahnentagen
Hoher Sendung Last getragen,
Vielgeprüftes Österreich,
Vielgeprüftes Österreich.
Mutig in die neuen Zeiten,
Frei und gläubig sieh uns schreiten,
Arbeitsfroh und hoffnungsreich.
Einig lass in Brüderchören,
Vaterland, dir Treue schwören.
Vielgeliebtes Österreich,
Vielgeliebtes Österreich.

Nova teksto ekde la 1-a de januaro 2012

redakti
Land der Berge, Land am Strome,
Land der Äcker, Land der Dome,
Land der Hämmer zukunftsreich!
Heimat großer Töchter und Söhne,
Volk begnadet für das Schöne,
Vielgerühmtes Österreich,
Vielgerühmtes Österreich!
Heiß umfehdet, wild umstritten,
Liegst dem Erdteil du inmitten
Einem starken Herzen gleich.
Hast seit frühen Ahnentagen
Hoher Sendung Last getragen,
Vielgeprüftes Österreich,
Vielgeprüftes Österreich.
Mutig in die neuen Zeiten,
Frei und gläubig sieh uns schreiten,
Arbeitsfroh und hoffnungsreich.
Einig lass in Jubelchören,
Vaterland, dir Treue schwören.
Vielgeliebtes Österreich,
Vielgeliebtes Österreich.

Tiu ete korektita teksto igis esperantistojn de Aŭstrio prezenti en julio de 2014 ankaŭ novan Esperanto-version.[2]

Traduko al Esperanto

redakti

Lando de montoj, lando ĉe la rivero,

Lando de kampoj, lando de turoj,

Lando de laboro, lando de katedraloj,

Lando de granda filo,

Multe provita, multe suferinta Aŭstrio,

Multe provita, heroa Aŭstrio.

Kuraĝe en novan tempon vidu,

Libera kaj fidela, firme ni staras.

Laborema kaj unuanima,

Lasu nin servi al vi, granda patrujo.

Alte de la patro heredita, la gloro vin ĉirkaŭas,

Granda patrujo Aŭstrio, granda patrujo Aŭstrio.

Esperantigo de Christine Siedl [3]

redakti

Land' de l'montoj, katedraloj,
land' Danuba, de kampvaloj,
lando de l'marteloj, vi!
Hejm' de gefiloj eminentaj,
de loĝantoj por bel' sentaj,
multglorata ho Aŭstri', multglorata ho Aŭstri'!

Arde ĉirkaubatalata,
en Eŭropa mez' lokata,
batas brava koro vi.
Jam depost pra-ulaj tagoj
ŝarĝas vin misiaj agoj,
multprovata ho Aŭstri', multprovata ho Aŭstri'!

Novajn tempojn ni eniru
plenkuraĝe kaj inspiru
nin al krea harmoni'!
Ni fidelon ĥorĵurante
patrolandon gloru kante,
multamata ho Aŭstri', multamata ho Aŭstri'!

  1. "Movadaj informoj." Arkivigite je 2019-05-21 per la retarkivo Wayback Machine Ĉe: Espero Katolika, 06/1965
  2. Anonco de APA pri ete ŝanĝita Esperanto-versio.
  3. kun modifoj de d-ro Maitzen kaj mag. Tuider (2014), publikigita en Esperanto aktuell 2014/5, paĝo 26